söndag 19 september 2010

När borta har varit hemma

Välkomna vänner! Vi börjar från början tycker jag. Början är söndagen den 12 september 2010 kl. 04.00.  Jag vaknar i  min säng i Hittarp på Jonas axel. Packningen står överviktig i rummet, magen är full med fjärilar och gårkvällens festliga pannacotta. Mamma och pappa har ordnat en storslagen frukost. Alldeles för tidigt är det dags att krama sovande (men lättväckta) systrar och sätta mig i bilen som kör mot knutpunkten. Idag är inte knutpunkten en plats för att ta tåget till Lund utan en plats för att ta färjan. Färjan, tåget, flyget. Till Moskva. 

Moskva. Mitt hem 2000-2003 och en välbesökt plats för nostalgidrömmar. En tid som är starkt sammankopplad med familjen och Svenska Skolan I Moskva. Två ord för gemenskap. Men med tiden byter platser namn. Nu betyder resriktningen att jag lämnar Gemenskapen (min familj, mina vänner, min Jonas.) Jag är på väg mot ett nytt Moskva. Ett Moskva utan ströbrödskrig i klassrummet, lördagssim, söndagspromenader i lövgula skogar, låtskrivande och lägerskola.

Jag blev därför ytterst förvånad när jag landat. Så bekant denna nya stad kändes! I Moskva är luften aldrig tom. Det luktar alltid något. Och jag kände igen dofterna. Jag kände igen gatorna och husen. Jag kände igen killarnas fullugg och tjejernas klackar. Och den här gången kunde jag (äntligen!) förstå skyltarna. En bra hemmabörjan på en bortahöst.

2 kommentarer:

  1. Gud vad bra du är på att skriva Anna! Förväntansfull inför ett kommande inläggen? Saknar dig här hemma i Sverige. Men hoppas såklart att du har det hur bra som helst och att gamla minnen kan bli som nya igen. Du är underbar och värdefull så var rädd om dig så hörs vi. Pussar /Emma

    SvaraRadera
  2. Du skriver så jäkla bra! Och åh så inspirerad jag blir och vad jag längtar till att åka till Moskva och ha nostalgidrömmar med dig <3

    SvaraRadera